Uppvaknande
ett barnskratt river sömndimmorna ur mina händer
fyller dem med lugn
förvissning
om livet som en självklar plats
Nedstigande
ett samtal som vidrör halvsanningarna
lyser upp de mörka vrårna
upplyser
om jagets storhet i sin litenhet
Uppvaknande
ett leende ord iklätt kaffedoft
förvissar om närvaro
tillräcklig
att hålla i nedstigande
och värna i uppvaknande
(ett hopp att ge tillbaka)
Och hemma väntade en Tistel som saknat mig och hade alldeles tomt i matskålarna. Det kan vara svårt att fånga också betydelsen av den varelsen; all den trygghet och värme hon är.