Idag tog jag mig i kragen och uppfyllde min rättighet, och skyldighet, och röstade. Kan inte säga att det var det lättaste val jag gjort. Vad väljer man när alla vill nå samma mål men har olika vägar dit? Hade jag varit det minsta blå hade jag kanske slutligen fallit för Reinfeldts utsökta retorik eller Hägglunds märkliga charm. Nu är jag ju definitivt rödgrön och miljöpartiets integritet (jag tycker att det är häftigt att de inte gömmer undan Eriksson i en garderob såhär i slutspurten då Wetterstrand garanterat skulle vinna fler röster) ställdes mot Sahlins politikerstil och mina djupgående sympatier för Ohly och vänstern. I slutänden vann Mona; för jag röstade på henne mycket mer än på socialdemokraterna, hur ologiskt det än kan låta. En rak och ärlig politiker som visar prov på viss ödmjukhet; jag kan faktiskt inte annat än högakta henne.
För övrigt funderar jag på att samla vuxenpoäng och gå med i facket.
Word!
SvaraRaderaSkönt att höra att du gillar Mona. Fint med integritet och så, men hade det inte varit smart att ha Maria/Peter på 60/40 iaf?
Sett att Mattis skaffat en blogg!
göran, trevligt att upptäcka dig här.
SvaraRaderaoch jodå, nog hade det varit en smart grej av mp att göra, men nu gick det ju ganska bra ändå. fast å andra sidan tycker jag att det är rätt häftigt när politiker och partier helt enkelt visar att det finns värden och dylikt de inte tänker kränka, utöver basics som människovärde och sådant.
inser förresten att jag ännu inte gratulerat dig till dina personliga framgångar, så grattis. kan inte alls kännas fel.